So wake me up when it's all over
When I'm wiser and I'm older
All this time I was finding myself
And I didn't know I was lost

jag lever för idag, jag är tacksam för gårdagen och drömmer om morgondagen. Jag är så jävla lycklig just nu, jag vaknar upp och känner hur tacksam jag är över livet och tackar gud för att han inte lät mig dö under den värsta perioden utav mitt liv. Jag är lycklig, förstår ni? lycklig! 

Jag har slutat med alla mediciner, jag har inte psykologer, inga läkare, inga kontroller. Jag behöver inget akut nummer till en jour, jag är lycklig på egen hand. Jag kommer inte ihåg senast jag kände så här, om jag någonsin har gjort det. Jag har varit så olycklig, jag har sovit 18 timmar per dag, duschat 5 gånger om dagen, suttit i min garderob och gråtit, jag har skadat mig själv och hatat alla, men mig själv mest utav allt. 

Jag har stått och kollat på mig själv i spegeln, hatat allt jag sett, blivit äcklad och undvikit alla speglar efter det. Jag har förlorat allt, stått på mina knän och krypit fram. Jag har velat försvinna, planerat allt i minsta detalj och skrivit brev. Jag har gjort allt för att skada mig själv, jag har gjort allt för att skada andra.

Jag har levt utan vänner och utan familj, jag har eldat upp alla broar med mening, allt för att folk inte skulle komma mig nära, dom fick inte finnas i mitt liv.

Jag har slagits, spottats och sparkats. Jag har gjort allt möjligt som jag inte är stolt över, och varit med om saker ingen ska vara med om. Jag har varit psykiskt instabil och haft såna kraftiga panik ångest attacker att jag trodde mitt hjärta stannade, att nu är det slut, jag är klar, äntligen.

Nu står jag här, jag har ingen utbildning, ingen pojkvän, mardrömmar och jobbiga dagar.

Men jag har vänner som står med mig i vått och torrt, vänner som vill vara med mig för den jag är. Jag har en familj, en väldigt trasig en, men dom finns ändå där. Jag har ett jobb som jag kan sköta eftersom jag sover normala tider nu, och jag kan välja att läsa upp mina ämnen. Jag lever varje dag, jag har inte ångest längre. Jag har inga tvångstankar och jag hatar inte mig själv. Jag dricker för mycket, men jag gör det för att jag firar livet. Jag lever som allra mest på klubben, jag har hittat mig själv. Jag är jag, jag är Felicia Fillan Jonsson.

På måndag blir jag 19 år, och jag är lycklig.

Tack alla som har stått ut med mig, tagit emot mig med öppna armar och tack till er som vill vara i mitt liv.

Tack till mig själv som kämpat så jävla hårt, det här är din belöning. 

Njut

Hur man (för tjejer) får en dålig dag att bli lite bättre..
Leta fram en läpp penna i något mörkare färg än dina läppar, måla strax utanför konturerna för att få läpparna att se större ut.

OBS! Innan ni lär er hur man målar läpparna, ställ er vid en stor spegel med bra ljus så ser ni en vit kant precis ovanför läppen. Det är den ni ska måla på, annars kommer ni se ut som en clown!

Fyll i båda ovan och underläppen, ta sedan fram ett rosa läppglans. Det ska vara något ljusare än pennan och något mörkare än läpparna.
Måla läpparna med glanset och passa på att "smudgea" alltså sudda ut linjerna med glanset.

Första bilden har jag vanligt läppglans, andra har jag gjort precis som jag beskrivit för er!
Lycka till!

Så ska vi låtsas som att inget har hänt?

Jag är singel, pratar med killar, går på dejter och vissa känner sig så väldigt speciella. Inte mig emot på nått sätt, men klickar det inte från mig lägger jag inte ner tid heller. Killar har blivit riktigt förbannade och kallat mig för allt möjligt och jag har utnyttjat dom hit och dit. Men herregud vad förväntar dom sig? Jag är ingen drömtjej, långt därifrån. Jag är inte en bra flickvän om man inte lägger ner tid och energi på mig, men jag behöver oxå eget space. Så nu vill jag vara singel, vill inte ha känslor, vill inte bli inblandad i nått som slutar med tårar. Jag känner mig så jävla klar med det där. Jag har behov och har inte hittat någon man som kan hantera mig, men ja man ska aldrig säga aldrig. Ska på dejt nu i veckan om det blir som planerat, dvs att jag inte springer iväg som ett jagat rådjur. Puss!

Melinda lämnade en kommentar och självklart ska jag svara, jag har haft 3 seriösa förhållanden så det är väl dom jag kan ta upp.
Först har vi Niklas, slynan som skadat mig på alla sätt och vis - har jag berättat om misshandeln? Måste kolla igenom min blogg hehe
Sen har vi Kalle, vi var tillsammans i två och ett halvt år och var av och på lång tid efter det. Jätte bra kille som jag älskade mer än allt, men ja.. Vi var väl inte dom bästa
Sen har vi Scotty, vi var väl tillsammans officiellt (Facebook) i typ en månad men var med varandra betydligt längre än så.
Sen har jag dejtat Robban som jag bodde hos inne i stan, men jag föredrar att vara den enda, eller vad säger ni? ;) haha
Sen Patrik, en kille från Västerås som jag inte var redo för. Jag ville verkligen inte ha nått förhållande, men jag ville ha honom. Svårt att förklara eftersom jag själv är en sån knepig människa.
Sen har jag haft några småflirtar men inget som behöver vetas haha :)
Om jag träffar nån kille nu.. Nja, jag går väl på några dejter men ännu har jag inte hittat något jag fastnat för :)
Kram!

Jag är så rädd för att mitt psyke ska explodera, försvinna ut ur tomma intet. Att en sak till ska hända, som får det att säga boom. Som ett pistolskott, eller en ballong som går sönder. För om mitt psyke bryts ner, vad finns då kvar utav mig? Jag skulle brytas ner i bitar, bli till damm och blåsa ut i intet. Hur skulle jag orka leva?
Dom nätterna jag vaknar upp svettig med hjärtat i halsen, med bilder som fyller mitt huvud och min kropp med skräck. Hur jag borrar in mina naglar i min handflata och inte känner någon smärta. Jag vill dunka mitt huvud i väggen, få bilder och ljuden ut från mitt huvud. Jag sliter i mitt hår och gråter, sitter i timmar i duschen och önskar att jag skulle kunna få vara ifred. Jag tackar för dom nätter jag får sova, då jag inte vaknar och stirrar i taket. Tänk om någon får veta mina svagheter? Kommer dom skada mig som dom andra gjort? Eller skulle dom förstå mig?
Jag fortsätter vara tyst, berättar så lite som möjligt om mig själv. Förutom här, där ingen kan döma mig för mitt utseende, för mitt beteende eller mina rykten. Utan får se MIG och hela mig, inget man bara hört, utan nått som kommer från mig. Och jag är så oerhört tacksam över era fina ord och stöttande kommentarer. Tack, tusen gånger om.